Fördjupningsprojekt i slutet av vårterminen

Bildkälla: Wikimedia commons (fri licens)

Nu är snart läsåret slut och ni får de sista veckorna (v. 20-22) möjlighet att fördjupa er inom något område i svenskan, utifrån behov och intresse. Jag har delat upp uppgifterna i huvudrubrikerna ”Tala”, ”Läsa” och ”Skriva” och ni hittar dem som egna sidor i flikar här på bloggen (längst upp i menyraden). Välj uppgift utifrån vad du och jag bestämt gemensamt i samtal inför betygssättning. Den som vill eller behöver kan välja flera uppgifter att göra under perioden (de tar olika mycket tid att göra).

OBS! Redovisningstider:

Torsdag v. 21 (23/5): De som valt uppgift 1 under "tala" ska redovisa och diskutera (detta gäller: Anton, Ellis, Selma, Hampus, Rasmus, Alice).

Onsdag v. 22 (29/5): Övriga som ska redovisa något muntligt redovisar.

Torsdag v. 22 (30/5): Sista dagen att lämna in skriftliga arbeten. Skicka senast kl. 12.00! Skicka som worddokument och till cecilia.lilja@edu.gnosjo.se

Samtliga kunskapskrav i svenskan berörs i uppgifterna, men olika beroende på vilken uppgift du väljer. Be mig om hjälp om du tycker det är svårt att veta vad som krävs av dig för att nå de kunskapskrav du siktar mot.

Lycka till med arbetet!

Ondskan - analysuppgifter

Välj en av uppgifterna nedan. Var noga med skriftspråk och språkregler eftersom även det vägs in i bedömning. Din text ska vara minst en sida lång och vara skriven i 1,5 radavstånd i stl. 12. I uppgiften bedöms dels hur väl du kan förstå, tolka och analysera texter, dels hur väl du kan skriva en text som anpassad efter ett visst syfte.

Vi kommer att arbeta med uppgiften på lektionerna torsdag v. 18 och måndag v. 19. Uppgiften ska lämnas in senast onsdag v. 19 (8/5)! (Mejla som worddokument till cecilia.lilja@edu.gnosjo.se)

1.       När Pierre lämnade Stjärnsberg hann han bara skriva ett kort avskedsbrev till Erik. Tänk dig att Pierre har kommit fram till Schweiz och därifrån skriver ett längre brev om varför han lämnade skolan. Vad står det i brevet?

2.       Boken slutar i ett väldigt dramatiskt skede. Erik och hans pappa är inlåsta i sovrummet för det sedvanliga ”eftermatenstryket”. Vad händer efter det att boken slutar? Skriv en fortsättning!

3.       15 år har förflutit sedan Erik lämnade Stjärnsberg. Vad har hänt? Låt Erik reflektera över sitt liv, varför blev det som det blev, varför han valt att göra det han gör nu etc. Skriv t ex en dagboksanteckning eller ett brev.

4.       Du är journalist. Förklädd till elev har du lyckats lura dig in på Stjärnsberg för att samla material till en artikel som ska avslöja de förskräckliga förhållandena på skolan. Du skriver för en läsekrets som inte känner till något alls om skolan. Hur ser din artikel ut? Skriv en artikel som om den skulle tryckas i tidningen!

5.       Tänk dig att du kan stiga in i berättelsen. Berätta hur du ingriper i handlingen. När stiger du in? Vad ändrar du i historien?

6.       Beskriv, enligt din mening, de viktigaste personerna i boken. Vad tror du kommer att hända med dem i framtiden?

Nationella provet - muntlig del (del A)

Måndagen den 15 april genomför vi nationella provets muntliga del i svenskan (del A). Temat är, precis som i de andra provdelarna, identitet och utseende. Ni kommer att sitta i grupper och göra provet, som beräknas ta ca 50 minuter per grupp. Vi har delat in er i grupper (4-5 elever i varje grupp) och ni ska bara komma på den tid som anvisas just er grupp.

Information från provets skapare om delprovet:
Delprovet sker i grupper om fem elever, och du kommer att bedömas i
tre moment: hur du presenterar ett ämne, hur du leder en diskussion samt hur
du deltar i diskussioner. Utgångspunkten för presentationerna och diskussionerna
är textutdrag från såväl skönlitteratur som sakprosa, men det kan
även vara till exempel en serie eller en filmsekvens. Du får 30 minuter på
dig att förbereda din presentation.

Ni kommer alltså att få varsin text att läsa och fundera över i 30 minuter (alla gör detta samtidigt på svensklektionen måndag morgon 8.10-8.50). Därefter kommer ni att få komma i grupper till oss på utsatta tider. Då ska ni var och en presentera era texter för varandra och leda en diskussion kring det ämne just er text tar upp. När de andra presenterar sina texter och leder samtalet ska du tänka på att delta aktivt i diskussionen. Varje elev kommer att ha 10 minuter till sin text. 2-3 minuter ska användas till att presentera texten och sina egna tankar och åsikter. 3-7 minuter används sedan till diskussion i gruppen, där eleven som läst texten leder diskussionen. Det är också den elev som läst aktuell text som har ansvar för att avsluta diskussionen inom angiven tid och sammanfatta vad som sagts.

Grupper: meddelas när det är helt klart! (senast måndag morgon).

Övriga tider under måndagen har ni lektioner som vanligt. Lärarna som har er under dagen kommer att få information om att ni behöver gå ifrån lektionerna för att genomföra provet.

Bedömning
Ni blir bedömda vad gäller presentation, hur ni leder diskussionen och hur ni deltar i era gruppkamraters diskussioner, utifrån en matris från Skolverket. Den hittar du här: http://www.natprov.nordiska.uu.se/digitalAssets/143/143968_9bedmatrisa.pdf

Syfte

Detta kan kopplas till följande förmågor i svenskans kursplan (lgr 11):

• formulera sig och kommunicera i tal
• anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,

Gemensam läsning: Ondskan av Jan Guillou

Nytt arbetsområde

Jan Guillou

Källa: Wikimedia Commons

Under veckorna 15-17 kommer vi att läsa Jan Guillous kända bok Ondskan. Boken är 231 sidor lång och om du ska hinna bli klar till slutet av v. 17 behöver du läsa 77 sidor/vecka, eller 11 sidor/dag om du läser alla dagar i veckan.

Börja med att ladda ner boken till din iPad. Det gör du på följande sätt:

1. Installera Bluefire Reader (gå in på Appstore och ladda ner appen till din iPad)

2. För att kunna använda Bluefire Reader behöver du ett Adobe-konto. Det skaffar du på följande sätt:

                      1. Gå in på Adobes hemsida:http://www.adobe.com/se/

                      2. Välj ”Logga in” (uppe till höger på sidan)

                      3. Välj ”Har du inget adobe-ID” för att skapa ett konto.

4. Fyll i alla uppgifter och skapa ditt konto som du sedan kan logga in på Bluefire med

3. När du skaffat ett Adobekonto och loggat in på Bluefire är det dags att ladda ner själva boken. Det gör du på följande sätt:

1. Gå in på E-libs hemsida med e-böcker: http://www.elib.se/library/default.asp?lib=117

2. Skriv ”Ondskan” i sökfältet

3. Klicka på Ondskan av Jan Guillou

4. Klicka på ”Låna boken”

5. Välj format: EPUB och gå vidare

6. Skriv in ditt lånekortsnummer (finns hos Cecilia eller biblioteket, om du inte har det själv) och de båda säkerhetsorden, enligt anvisningarna.

7. Klicka på ”Hämta hem bok”. Efter den har laddat en liten stund kommer det upp en pil och då ska du klicka där pilen pekar för att ladda ner boken. När den är nedladdad väljer du ”Öppna i Blufire Reader” och så kommer den att öppna upp boken i din iPad automatiskt. Därefter ligger boken tillgänglig på Blufire i en månad.

Vi kommer att arbeta på följande sätt under veckorna 15-18:

Vecka 15

Introduktion av Ondskan. Ladda ner boken till din iPad och börja läs! (Samtidigt pågår förberedelser till nationella provets muntliga del)

Läxa: Läs i boken varje dag, för att hinna läsa ut boken på tre veckor måste du läsa 11 sidor om dagen eller 77 sidor i veckan.

Vecka 16

Fortsatt läsning. (Måndag - muntligt nationellt prov i svenska, du kommer enbart på den tid som är angiven för din grupp)

Läxa: Läs i boken varje dag, för att hinna läsa ut boken på tre veckor måste du läsa 11 sidor om dagen eller 77 sidor i veckan.

Vecka 17

Läs ut boken till slutet av vecka 17

Läxa: Läs i boken varje dag, för att hinna läsa ut boken på tre veckor måste du läsa 11 sidor om dagen eller 77 sidor i veckan.

Vecka 18-19

Välj en av analysuppgifterna till boken och lämna in skriftligt senast onsdag v. 19 (8/5)

Läxa: Skriv analysuppgiften och lämna in

Från läroplanen (lgr 11):

Syfte

Du ska utveckla din förmåga att:

-        läsa och analysera skönlitteratur

-        anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang.

-        urskilja språkliga normer och följa språkliga normer

-        formulera dig  genom att kommunicera i tal och skrift

Centralt innehåll

-        läsa skönlitteratur för ungdomar och vuxna från olika tider och olika delar av världen

-        utläsa språkliga drag, uppbyggnad och berättarperspektiv i skönlitteratur för ungdomar och vuxna t ex miljö- och personbeskrivningar, inre och yttre dialoger

-        urskilja budskap, tema och motiv samt deras syften, avsändare och sammanhang i texter

-        på olika sätt bearbeta egna texter till innehåll och form.

-        ge och ta emot respons.

-        skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag.

-        redigering och disposition av texter med hjälp av datorn.

-        språkets struktur med stavningsregler

-        anpassning av språk och innehåll och disposition till syfte och mottagare.

 

Efter avslutat arbetsområde ska du kunna:

-        urskilja budskap, tema och motiv samt deras syften, avsändare och sammanhang i skönlitteratur

-        utläsa miljö- och personbeskrivningar och redogöra med egna ord

-        skriva en bokredovisning utifrån dess uppbyggnad och språkliga drag

-        ge och och ta emot respons

-        bearbeta din text utifrån gällande skriv- och dispositionsregler.

-        förstå det som är dolt eller skrivet mellan raderna

-        informera om en bok och dess innehåll, samt locka till läsning

Kunskapskrav

Betyget E	Betyg C	Betyg A
Eleven kan läsa skönlitteratur och sakprosatexter med flyt genom att, på ett i huvudsak fungerande sätt, välja och använda lässtrategier utifrån olika texters särdrag. Genom att göra enkla sammanfattningar av olika texters innehåll med viss koppling till tidsaspekter, orsakssamband och andra texter visar eleven grundläggande läsförståelse. Dessutom kan eleven, utifrån egna erfarenheter, olika livsfrågor och omvärldsfrågor, tolka och föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om tydligt framträdande budskap i olika verk. Eleven kan också föra enkla resonemang om verket med kopplingar till dess upphovsman. Eleven drar då till viss del underbyggda slutsatser om hur verket har påverkats av det historiska och kulturella sammanhang som det har tillkommit i. Eleven kan skriva olika slags texter med viss språklig variation, enkel textbindning samt i huvudsak fungerande anpassning till texttyp, språkliga normer och strukturer. De berättande texter eleven skriver innehåller enkla gestaltande beskrivningar och berättargrepp samt dramaturgi med enkel uppbyggnad.	Eleven kan läsa skönlitteratur och sakprosatexter med gott flyt genom att, på ett ändamålsenligt sätt, välja och använda lässtrategier utifrån olika texters särdrag. Genom att göra utvecklade sammanfattningar av olika texters innehåll med relativt god koppling till tidsaspekter, orsaks samband och andra texter visar eleven god läsförståelse.  Dessutom kan eleven, utifrån egna erfarenheter, olika livsfrågor och omvärldsfrågor, tolka och föra  utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om tydligt framträdande budskap och budskap som kan läsas mellan raderna i olika verk. Eleven kan också föra utvecklade resonemang om verket med kopplingar till dess upphovsman. Eleven drar då relativt väl underbyggda slutsatser om hur verket har påverkats av det historiska och kulturella sammanhang som det har tillkommit i. Eleven kan skriva olika slags texter med relativt god språklig variation, utvecklad textbindning samt relativt väl fungerande anpassning till texttyp, språkliga normer och strukturer. De berättande texter eleven skriver innehåller utvecklade gestaltande beskrivningar och berättargrepp samt dramaturgi med relativt komplex uppbyggnad.	Eleven kan läsa skönlitteratur och sakprosatexter med mycket gott flyt genom att, på ett ändamålsenligt och effektivt sätt, välja och använda lässtrategier utifrån olika texters särdrag. Genom att göra välutvecklade sammanfattningar av olika texters innehåll med god koppling till tidsaspekter, orsakssamband och andra texter visar eleven mycket god läsförståelse. Dessutom kan eleven, utifrån egna erfarenheter, olika livsfrågor och omvärldsfrågor, tolka och föra  välutvecklade och väl underbyggda resonemang om tydligt framträdande budskap och budskap som kan läsas mellan raderna eller är dolda i olika verk. Eleven kan också föra välutvecklade och nyanserade resonemang om verket med kopplingar till dess upphovsman. Eleven drar då väl underbyggda slutsatser om hur verket har påverkats av det historiska och kulturella sammanhang som det har tillkommit i. Eleven kan skriva olika slags texter med god språklig variation, välutvecklad textbindning samt väl fungerande anpassning till texttyp, språkliga normer och strukturer. De berättande texter eleven skriver innehåller välutvecklade gestaltande beskrivningar och berättargrepp samt dramaturgi med komplex uppbyggnad.

 

Prov på litteraturhistorien i morgon, torsdag

Provet utgår ifrån era redovisningar om epokerna och är en chans till att visa era kunskaper om litteraturen genom tiderna. Alla powerpoints som ni gjort finns på fronter.

 Lycka till på provet!

Redovisningar börjar på torsdag

Idag bestämde vi på lektionen att era epokredovisningar börjar på torsdag. Det innebär att vi kör redovisningar torsdag, måndag, onsdag och därefter prov utifrån redovisningarna på torsdag nästa vecka (v. 13).

Här är källorna som ni fått i pdf av mig:

Vad ska man tänka på vid muntlig redovisning? (Kloka tankar från lektionen):

Källförteckning och källkritik

I er Keynotepresentation ska ni lägga in era källor i en lista, det kallas för källförteckning. Det gör ni på sista sidan i dokumentet. Ni ska också skriva en kort källkritik där, det vill säga förklara för mig varför ni litar på de källor ni använt er av.

Er källförteckning skriver ni på följande sätt:

Böcker:

Efternamn, Förnamn (år). Titel. Förlagsort: Förlag.
Exempel: Söderberg, Hjalmar (1901). Martin Bircks ungdom. Stockholm. Albert Bonniers förlag.

Hemsidor:
Ange hela URL-adressen. [Datum för hämtning].
Exempel: http://ncm.gu.se/node/4880 [Hämtad: 2010-10-19].

OBS! Det räcker inte att skriva google.com, utan man måste ange den faktiska hemsidas hela adress som man hittat information på.

Bildens källa: pixabay.com

Källkritik
Källkritik betyder att man ska försvara varför man valt just de källor man valt. Det handlar helt enkelt om att ange flera skäl för varför de är trovärdiga. Man kan ta upp olika saker när man skriver sin källkritik:
1. Vem har skrivit? Om en expert inom ämnet skrivit är det antagligen mer trovärdigt.
2. Varför är texten skriven? En reklamtext som är skriven för att sälja en vara kanske inte tar upp alla nackdelar med produkten. Ofta är det bra att ha flera källor med samma information, så vet man att den är riktig.
3. Är det första- eller andrahandsinformation? En text om en bok kan aldrig skriva om allt som står i boken (hela poängen med till exempel en recension är att kortfattat berätta om boken). Vill man ta reda på precis hur det är så ska man, om man kan, försöka gå till förstahandskällan.

När man läser i läroböcker och uppslagsverk så har läraren ofta gjort valet av källan och eftersom texterna är skrivna av experter och tryckta i böcker av förläggare så kan man vara trygg med att det är bra information. När man söker upp information på Internet är det dock svårare att veta vad som är bra information och var det finns felaktigheter. Därför är det extra viktigt att ni skriver en källkritik om de hemsidor ni använt er av. Här är punkter man kan tänka på:

Checklista:

• Verkar innehållet på webbsidan vara vettigt?

• Vem har skrivit texterna?

• Vem äger webbsidan? Är det en officiell webbplats eller inte?

• I vilket syfte har sidan publicerats?

• När är den publicerad?

Råd vid val av källa på Internet:

Välj källor som redovisar så många av följande

punkter som möjligt:

• Namnet på författaren

• Författarens/informatörens titel, yrke eller position

• Författarens/informatörens organisationstillhörighet

• Datum när sidan gjordes och eventuella versioner eller uppdateringar

• Författarens/informatörens personliga data (adress, telefon etc)

• Referenser

• Avsikten med informationen

• Målgrupp för informationen

• Har hemsidan en egen lista på källor som uppvisar någon form av kvalitetskontroll? (Bra källor)

RANGORDNING AV KÄLLOR PÅ INTERNET

Officiella webbsidor

Webbplatser som ägs av myndigheter (i demokratiska länder), universitet och institutioner är mest tillförlitliga. Nyhetstjänster på nätet är ungefär lika trovärdiga som andra nyhetsmedia.

Organisationer/företag

Hur tillförlitliga dessa är beror naturligtvis på deras allmänna trovärdighet. Jämför Amnesty med Nordland. Kommersiella företag lägger upp en webbplats för att marknadsföra sig själva, vilket innebär att man som användare ska se upp för reklam.

Enskilda hemsidesmakare

Dessa ansvarar själva för innehållet. Ofta ligger de hos en kommersiell Internetleverantör eller en gratis hemsidesvärd. Men en students undersida till en institutions hemsida eller en anställds egen sida under företagets domän är inte mer trovärdig.

Bloggar och debattinlägg i diskussionsgrupper.

Är ofta men inte alltid otillförlitliga. Ska de vara att lita på behöver du känna till skribenten. Usenet är oftast vildvuxet men kan i specialfall vara användbart. E-postlistor är ofta mer slutna och därmed bättre - här kan man hitta verklig expertis. Modererade listor är bäst. Undersök om e-postlistorna har arkiv. Chattar generellt - glöm dem.

Desinformatörer.

I botten på trovärdigheten ligger rena desinformatörer, fejkade webbplatser och bluffmakare.

Källa: Tidningen i skolan, http://www.mediekompass.se/ [2013-02-14]