Prov på litteraturhistorien i morgon, torsdag

Provet utgår ifrån era redovisningar om epokerna och är en chans till att visa era kunskaper om litteraturen genom tiderna. Alla powerpoints som ni gjort finns på fronter.

 Lycka till på provet!

Redovisningar börjar på torsdag

Idag bestämde vi på lektionen att era epokredovisningar börjar på torsdag. Det innebär att vi kör redovisningar torsdag, måndag, onsdag och därefter prov utifrån redovisningarna på torsdag nästa vecka (v. 13).

Här är källorna som ni fått i pdf av mig:

Vad ska man tänka på vid muntlig redovisning? (Kloka tankar från lektionen):

Källförteckning och källkritik

I er Keynotepresentation ska ni lägga in era källor i en lista, det kallas för källförteckning. Det gör ni på sista sidan i dokumentet. Ni ska också skriva en kort källkritik där, det vill säga förklara för mig varför ni litar på de källor ni använt er av.

Er källförteckning skriver ni på följande sätt:

Böcker:

Efternamn, Förnamn (år). Titel. Förlagsort: Förlag.
Exempel: Söderberg, Hjalmar (1901). Martin Bircks ungdom. Stockholm. Albert Bonniers förlag.

Hemsidor:
Ange hela URL-adressen. [Datum för hämtning].
Exempel: http://ncm.gu.se/node/4880 [Hämtad: 2010-10-19].

OBS! Det räcker inte att skriva google.com, utan man måste ange den faktiska hemsidas hela adress som man hittat information på.

Bildens källa: pixabay.com

Källkritik
Källkritik betyder att man ska försvara varför man valt just de källor man valt. Det handlar helt enkelt om att ange flera skäl för varför de är trovärdiga. Man kan ta upp olika saker när man skriver sin källkritik:
1. Vem har skrivit? Om en expert inom ämnet skrivit är det antagligen mer trovärdigt.
2. Varför är texten skriven? En reklamtext som är skriven för att sälja en vara kanske inte tar upp alla nackdelar med produkten. Ofta är det bra att ha flera källor med samma information, så vet man att den är riktig.
3. Är det första- eller andrahandsinformation? En text om en bok kan aldrig skriva om allt som står i boken (hela poängen med till exempel en recension är att kortfattat berätta om boken). Vill man ta reda på precis hur det är så ska man, om man kan, försöka gå till förstahandskällan.

När man läser i läroböcker och uppslagsverk så har läraren ofta gjort valet av källan och eftersom texterna är skrivna av experter och tryckta i böcker av förläggare så kan man vara trygg med att det är bra information. När man söker upp information på Internet är det dock svårare att veta vad som är bra information och var det finns felaktigheter. Därför är det extra viktigt att ni skriver en källkritik om de hemsidor ni använt er av. Här är punkter man kan tänka på:

Checklista:

• Verkar innehållet på webbsidan vara vettigt?

• Vem har skrivit texterna?

• Vem äger webbsidan? Är det en officiell webbplats eller inte?

• I vilket syfte har sidan publicerats?

• När är den publicerad?

Råd vid val av källa på Internet:

Välj källor som redovisar så många av följande

punkter som möjligt:

• Namnet på författaren

• Författarens/informatörens titel, yrke eller position

• Författarens/informatörens organisationstillhörighet

• Datum när sidan gjordes och eventuella versioner eller uppdateringar

• Författarens/informatörens personliga data (adress, telefon etc)

• Referenser

• Avsikten med informationen

• Målgrupp för informationen

• Har hemsidan en egen lista på källor som uppvisar någon form av kvalitetskontroll? (Bra källor)

RANGORDNING AV KÄLLOR PÅ INTERNET

Officiella webbsidor

Webbplatser som ägs av myndigheter (i demokratiska länder), universitet och institutioner är mest tillförlitliga. Nyhetstjänster på nätet är ungefär lika trovärdiga som andra nyhetsmedia.

Organisationer/företag

Hur tillförlitliga dessa är beror naturligtvis på deras allmänna trovärdighet. Jämför Amnesty med Nordland. Kommersiella företag lägger upp en webbplats för att marknadsföra sig själva, vilket innebär att man som användare ska se upp för reklam.

Enskilda hemsidesmakare

Dessa ansvarar själva för innehållet. Ofta ligger de hos en kommersiell Internetleverantör eller en gratis hemsidesvärd. Men en students undersida till en institutions hemsida eller en anställds egen sida under företagets domän är inte mer trovärdig.

Bloggar och debattinlägg i diskussionsgrupper.

Är ofta men inte alltid otillförlitliga. Ska de vara att lita på behöver du känna till skribenten. Usenet är oftast vildvuxet men kan i specialfall vara användbart. E-postlistor är ofta mer slutna och därmed bättre - här kan man hitta verklig expertis. Modererade listor är bäst. Undersök om e-postlistorna har arkiv. Chattar generellt - glöm dem.

Desinformatörer.

I botten på trovärdigheten ligger rena desinformatörer, fejkade webbplatser och bluffmakare.

Källa: Tidningen i skolan, http://www.mediekompass.se/ [2013-02-14]

Arbetsområde: Litteraturen genom tiderna (planering och mål)

Lektionsinnehåll:

Genomgångar av epokerna

Genomgång av källkritik och retorik
Grupparbete

Examination:

Gruppens redovisning

Individuellt prov på epokerna

Arbetsgång:

Vecka 10:

Introduktion av litteraturens epoker. Utdelning av uppgift.

Läxa: Läs i inscannad lärobokstext om epoken du ska arbeta med.

Vecka 11:

Arbete med gruppuppgiften. Källkritiksgenomgång.

Läxa: Arbeta med gruppuppgiften.

Vecka 12:

Onsdag och torsdag: REDOVISNINGAR

Läxa: Var beredd att redovisa onsdag

Vecka 13:

Måndag: REDOVISNINGAR. Därefter repetition inför provet.

Torsdag: Prov på epokerna

Läxa: Läs på till provet på torsdag.

Syfte:

Detta kan kopplas till följande förmågor i svenskans kursplan (lgr 11):

ü  formulera sig och kommunicera i tal och skrift,

ü  läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften,

ü  anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,

ü  söka information från olika källor och värdera dessa.

Centralt innehåll (lgr 11):

Skriva:

·         Redigering och disposition av texter med hjälp av dator. Olika funktioner för språkbehandling i digitala medier.

Tala:

·         Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare, om ämnen hämtade från skola och samhällsliv. Anpassning av språk, innehåll och disposition till syfte och mottagare. Olika hjälpmedel, till exempel digitala verktyg, för att planera och genomföra muntliga presentationer.

Läsa:

·         Skönlitteratur för ungdomar och vuxna från olika tider, från Sverige, Norden och övriga världen. Skönlitteratur som belyser människors villkor och identitets- och livsfrågor. Lyrik, dramatik, sagor och myter.

·         Några skönlitterära genrer och hur de stilistiskt och innehållsligt skiljer sig ifrån varandra.

·         Några skönlitterärt betydelsefulla ungdoms- och vuxenboksförfattare från Sverige, Norden och övriga världen och deras verk, samt de historiska och kulturella sammanhang som verken har tillkommit i.

·         Texter som kombinerar ord, bild och ljud, och deras språkliga och dramaturgiska komponenter. Hur uttrycken kan samspela med varandra, till exempel i tv-serier, teaterföreställningar och webbtexter.

Informationssökning och källkritik:

·         Informationssökning på bibliotek och på Internet, i böcker och massmedier samt genom intervjuer.

·         Hur man citerar och gör källhänvisningar.

·         Hur man sovrar i en stor informationsmängd och prövar källors tillförlitlighet med ett källkritiskt förhållningssätt.

Kunskapskrav som prövas i samband med arbetsområdet:

E	C	A
Eleven kan också föra enkla resonemang om verket med kopplingar till dess upphovsman. Eleven drar då till viss del underbyggda slutsatser om hur verket har påverkats av det historiska och kulturella sammanhang som det har tillkommit i. Eleven kan söka, välja ut och sammanställa information från ett avgränsat urval av källor och för då enkla och till viss del underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans. Sammanställningarna innehåller enkla beskrivningar och förklaringar, enkelt ämnesrelaterat språk samt i huvudsak fungerande struktur, citat och källhänvisningar. Genom att kombinera olika texttyper, estetiska uttryck och medier så att de olika delarna samspelar på ett i huvudsak fungerande sätt kan eleven förstärka och levandegöra sina texters budskap. Dessutom kan eleven förbereda och genomföra enkla muntliga redogörelser med i huvudsak fungerande struktur och innehåll och viss anpassning till syfte, mottagare och sammanhang.	Eleven kan också föra utvecklade resonemang om verket med kopplingar till dess upphovsman. Eleven drar då relativt väl underbyggda slutsatser om hur verket har påverkats av det historiska och kulturella sammanhang som det har tillkommit i. Eleven kan söka, välja ut och sammanställa information från ett relativt varierat urval av källor och för då utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans. Sammanställningarna innehåller utvecklade beskrivningar och förklaringar, utvecklat ämnesrelaterat språk samt relativt väl fungerande struktur, citat och källhänvisningar. Genom att kombinera olika texttyper, estetiska uttryck och medier så att de olika delarna samspelar på ett ändamålsenligt sätt kan eleven förstärka och levandegöra sina texters budskap. Dessutom kan eleven förbereda och genomföra utvecklade muntliga redogörelser med relativt väl fungerande struktur och innehåll och relativt god anpassning till syfte, mottagare och sammanhang.	Eleven kan också föra välutvecklade och nyanserade resonemang om verket med kopplingar till dess upphovsman. Eleven drar då väl underbyggda slutsatser om hur verket har påverkats av det historiska och kulturella sammanhang som det har tillkommit i. Eleven kan söka, välja ut och sammanställa information från ett varierat urval av källor och för då välutvecklade och väl underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans. Sammanställningarna innehåller välutvecklade och nyanserade beskrivningar och förklaringar, välutvecklat ämnesrelaterat språk samt väl fungerande struktur, citat och källhänvisningar. Genom att kombinera olika texttyper, estetiska uttryck och medier så att de olika delarna samspelar på ett ändamålsenligt och effektivt sätt kan eleven förstärka och levandegöra sina texters budskap. Dessutom kan eleven förbereda och genomföra välutvecklade muntliga redogörelser med väl fungerande struktur och innehåll och god anpassning till syfte, mottagare och sammanhang.

Litteraturen genom tiderna – gruppuppgift

Music and Literature, oljemålning av William Michael Harnett
Bildkälla: Wikipedia

Från och med torsdag v. 10 börjar vi med ett nytt arbetsområde: Litteraturen genom tiderna. Här kommer den uppgift ni ska arbeta med:

Du har av Cecilia fått en kort introduktion av litteraturens historia och de epoker som man brukar räkna till den västerländska litteraturhistorien (d.v.s. europeisk historia). Nu är det dags för dig att fördjupa dig i en epok!

Du ska tillsammans med en kamrat lära dig mer om en av litteraturhistoriens epoker. Ni ska sedan redovisa epoken för resten av gruppen, som en miniföreläsning. Efter alla föreläsningar kommer vi ha ett prov på litteraturhistorien där ni får visa enskilt vad ni lärt er under arbetet med litteraturens historia.

Syftet med uppgiften är att

• du ska få möjlighet att läsa om och fördjupa dina kunskaper om litteraturhistorien,
• du ska få läsa några stora författare och utdrag ur deras texter,
• du ska få möjlighet att visa dina kunskaper för mig och
• du ska få visa din förmåga att kommunicera och redovisa muntligt.

Epoker:

Antiken

Medeltiden

Renässansen

Upplysningen

Romantiken

Realismen (och naturalismen)

Modernismen

Grupper:

Anton, Fredrik, Jakob, Rasmus: Antiken

Amanda  och Sanna T.: Modernismen

Sanna J. och Alice: Upplysningen

David, Linus och Adam: Medeltiden

Philip, Oskar och Hampus: Renässansen

Natalie och Selma: Romantiken

Elin och Eloise: Realismen/naturalismen

Ni ska redovisa i form av en miniföreläsning där ni med hjälp av en presentation i Keynote visar bilder och viktiga textpunkter. Er redovisning ska vara ca 15 minuter lång.

Ni ska kunna berätta om epokens:

• Tid
• Samhälle och viktiga förändringar
• Viktiga författare och viktiga verk de skrivit

OBS! Ni ska ha med minst ett utdrag ur en viktig författare och en text hen skrivit från er epok i föreläsningen och kunna förklara varför den är typisk för sin tid. (Siktar ni på högre betyg än E krävs minst två exempel).

Redovisningarna sker under v. 12-13 (onsdag-måndag) och provet skriver vi på torsdag v. 13.

Källor att använda för att hitta fakta:

Börja med att läsa lärobokstexterna om litteraturhistoria som jag scannat in och lagt på fronter (gå in på svenska – Cecilias mapp).

Andra källor:

• Antologier och böcker i klassrummet med utdrag ur olika kända texter
• Låna böcker och läs i uppslagsverk på biblioteket

Film och föreläsningar:

• TV-serie från UR: http://www.ur.se/Produkter/158018-Hej-litteraturen
• Flera olika Youtube-klipp från gymnasielärare Johan Wendell: http://www.youtube.com/playlist?list=PLEDCBE7C394081E69  

Internetsidor:

http://www.hejlitteraturen.se/

http://www.fritext.se/svmall.html

http://www.alex.se/Alex/

Här kan man hämta gamla svenska författares texter i original: http://runeberg.org/

Om ni söker upp egna internetsidor är det viktigt att tänka på källkritiken. Sidan ska vara trovärdig och ni ska kunna försvara varför den är det. Om en privatperson skrivit en sida är det inte lika trovärdigt som om en expert skrivit den. Vi kommer att ha en lektion om källkritik i samband med detta arbete.

Obs! Ange alla era källor i sista bilden i presentationen!

För att klara minst E:

1. Ni ska genomföra en muntlig redovisning där alla i gruppen pratar.
2. Vi som lyssnar ska förstå allt ni säger i redovisningen.
3. Redovisningen ska handla om den epok som ni fördjupat er i, om tiden, samhället och viktiga författare.
4. I redovisningen ska ni presentera minst en viktig författare som skrivit under epoken, minst en text hen skrivit och förklara hur texten och författaren påverkats av epoken.
5. Ni ska visa bilder och text i en Keynotepresentation som stödjer er redovisning (det vill säga förtydligar det ni berättar om).
6. I slutet av Keynotepresentationen har ni en lista på samtliga källor som ni använt för att hitta fakta om er epok, samt skriver en kort källkritik där ni förklarar varför era källor är trovärdiga (utifrån det vi gått igenom på källkritikslektionen).

Filmanalys av Livet är underbart

Nu är det dags att analysera filmen Livet är underbart. Diskutera följande frågor i grupp:

1. Vad tycker du om titeln ”Livet är underbart”? Är det en allvarligt menad

titel eller är den ironisk? Förklara!

2. Denna film klassas som drama/komedi. Är det möjligt att göra en komedi

om Förintelsen? Motivera ditt svar.

3. Varför tror du att regissören har valt komedins form?

4. Kan vem som helst göra en komedi om Förintelsen eller är det bara vissa

som kan det? Förklara hur du tänker!

5. Hur tycker du att man ska få skildra Förintelsen?

6. Är detta sätt att skildra koncentrationslägren bra eller dåligt? Jämför med

hur de skildras i andra filmer du sett, t ex Schindlers list. Vad är det man

minns och hur? Vilket sätt föredrar du? Varför?

7. Försök komma ihåg någon scen ur filmen som handlar om att livet trots

allt är underbart. Beskriv scenen och motivera ditt val.

8. Försök att se världen ur Guidos perspektiv. Vad är det som gör livet värt

att leva i filmens första del? Jämför sedan med livet i

koncentrationslägret. Vad är det som gör att livet även känns uthärdligt

där?

9. Försök minnas scener som man skrattar åt samtidigt som det gör ont i

magen. Som är både komiska och hemska på samma gång. Redogör för

dina val.

10. Strax innan filmen är slut så berättar den lille pojken med vuxen röst om

sin pappa och säger: ”Det var hans gåva till mig.” Vad menar han med

det?